6 veckor sedan.
Idag är det 6 veckor sedan Tomas avslutade sitt liv och jag sitter framför TV:n och ska äta frukost. Så orättvist. Livet har bara fortsatt som vanligt. Inte för oss berörda. För oss har det stannat upp. Vi mår dåligt. Vi sörjer. Vi tar en dag i taget.
Vi gråter. Emellanåt är hjärnan ur funktion. Vetskapen om att det här inte slutar, det kommer att fortsätta lång tid framöver. Tomas Tomas varför blev det så här? Förlåt att vi inte förstod. Vi borde ha förstått din smärta.
Och Ryssland har invaderat Ukraina…så fruktansvärt. 2022 och i Europa. Man tror inte att det är sant.
