Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Ännu en vanlig måndag....

Publicerad 2016-01-25 21:13:38 i Allmänt,

Livet består mestadels av vanliga dagar.Mina vardagar ser oftast likadana ut. Styrketräning på morgonen, Vi är samma människor som hänger på låset till gymet 6:30.
Jobbet oftast roligt, trots ledningen som inför än det ena, än det andra.
Efter jobbet väntar en promenad med Lufsen, han fyller 14 år i maj. På promenaden idag träffade vi Smilla en border-collie som också fyller 14 i maj. Men hon går inte i trappor längre. Det gör Lufsen även om han ibland mer eller mindre rasar ned.
Hem för fika, sen spinning på Actic halv sju. Hem ytterligare lite att äta , ett avsnitt av Homeland.
Snart dags att packa träningsväskan för morgondagen. Vet att det inte låter så spännande det här livet.
Och vintern är borta, trist. Jag gillar snön. En fördel dock, cykeln har tinat upp. Det går att växla igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela