Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Söndagskväll

Publicerad 2019-09-29 20:20:55 i Allmänt,

(null)
Från igår kväll
(null)
Bilden är från 2012. Då hade jag ingen aning om att jag två veckor senare skulle bli opererad för ett stort aortaaneurysm. 

För att börja med gårdagen. Tomas hämtade Emelie vid stationen. Hon kom med flyget från Singapore. Frukost här hemma med Emelie. Lämnade saker på Erikshjälpen, köpte ett par läderstövlar där. Verkade helt oanvända för 139kr. Vi köpte kuddfodral och  knoppar till byrån i hallen på Indiska. Löpare till byrån på Hemtex.  Vi fikade på Espresso house. Handlade mat på Ica Fäladstorget. Här hemma sen fortsatte vi att packa upp lådor. 
Erika kom på kvällen, Emelie hade bakat äppelkaka och fixat god plockmat. 
Söndag:
Tomas och Emelie drog till gymet för att springa på löpbandet. Jag sprang en runda här hemma, den blev precis 5 km. Måste bli allvar av träningen nu. Skönt väder att springa i. Vi eller rättare sagt Tomas hann precis sätta upp bokhyllor från Ikea i sovrummet innan vi cyklade ner till stan för att titta på när Julia spelade basketmatch på Eoshallen. Emelie åkte till Malmö för att överraska J som snart fyller 30 år. 
Hemma igen så packade jag upp lådorna med böcker. Lyckades få plats med alla i bokhyllorna. Vi har ändå gjort oss av med så många böcker. 
Lagade riktig mat för första gången på länge. Halloumi och morotsburgare med hasselbackspotatis. Emelie kom hem i precis lagom tid för att äta med oss. 
Efter tredje samtalet med support från Ownit så lyckades de lösa vad som var problemet. 
Det var felkopplat i vårt skåp. Så nu är allt frid och fröjd. Vi har TV och vi har internet. Vad kan man mer begära? I-landsproblem.  Konstigt att man blir så påverkad av att inte komma ut på nätet. Emelie behöver det för sitt jobb. Man behöver det för att göra bankärenden. 
Nu är det inte mycket kvar att packa upp. Tavlorna är förstås inte uppsatta.  En vi är nästan klara😊. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela