Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Trött-hur ska vi hinna?

Publicerad 2019-09-19 21:51:36 i Allmänt,

Känns som om det blir svårt att hinna med allt till på lördag. Idag hämtade vi soffan på Boolia. Vi körde den till Oscars lägenhet och tog deras soffa hit.  
Soffan kändes gigantisk i lägenheten.  
Har inte hunnit med något alls här hemma i kväll. Resten måste göras i morgon kväll. Två nätter kvar att sova här i huset. Hur kommer det att kännas?

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela