Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Publicerad 2020-03-13 06:17:18 i Allmänt,

Äter frukost, mulet och grått, men stormen har bedarrat. Mycket kallare ska det bli inatt.

Blommorna på balkongen måste flyttas in.

Sen ska det bli varmare igen.

Vi ska ut med en kille som fyller år idag. Först Latinpass på Gerda sen Harrys.

Hoppas vara hemma tidigt eftersom vi åker till Helsingborg i morgon bitti. För att springa, bada kallbad och äta på Pålsjö krog.

Paolos budord #4

Kommentera inlägget här