Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

2:a Advent

Publicerad 2012-12-09 17:18:00 i Allmänt,

Ute yr snön, minus 2 grader. Rätt så ruskigt väder. Har inte varit ute mycket. Jag gick till gymet i morse. Det var duktigt av mig, har inte varit där sedan i onsdags. Lite på löpmattan och lite styrka för armar och ben. Och fullt med ungar i omklädningsrummet och bastun och blött på golvet.
Vi har varit på coop och handlat, coop är lite roligare än Willys.
I går läste jag på nätet om Aortaaneurysm. Då fick jag reda på att Albert Einstein dog 1955 på grund av ett bukaortaaneurysm. Man trodde att han hade gallbesvär.
Jag längtar till den dag då jag inte tänker på att en stor del av min aorta är konstgjord. Att det skall kännas som vanligt bara. Och var hittar jag de som har en liknande situation som jag och har drabbats av samma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela