Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Var blir du av mitt liv?

Publicerad 2015-08-06 23:11:48 i Allmänt,

Jag fattar inte var tiden tar vägen. Klockan är över elva och jag behöver sova min skönhetssömn (inte för att det hjälper)
Willys direkt efter jobbet, sen ut med den gamle (Lufsen)
Sprang 5 km. Duschat. Såg till att soptunnorna kom ner till gatan, sophämtning i morgon. Och står de inte vid gatan tar sopgubbarna inte dem.Fixat ute i trädgården. Nu är dammen ett minne blott. Lagat mat. Och det som tagit längst tid nu i kväll, att fixa en fotobok till Karro. Bilder från hennes möhippa.
Men nu måste det bli sängen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela