Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Kanske lite bättre i mitt knä

Publicerad 2015-12-14 21:35:09 i Allmänt,

Bestämde mig för att inte gå till gymet i morse. Knät är inte bra. Har beredskap idag och fick jobba över lite drygt en timme. Så då blev det ingen spinning heller. Vet inte om det hade fungerat att göra det med mitt knä. Efter jobbet blev det Willys och sen lagade jag mat. resten av kvällen har jag suttit och fixat med en fotokalender till min svärmor. Jag gör det alltid i sista stund och lägger in bilder i panik och blir inte nöjd med resultatet.
Jag känner mig stor och fet som en elefant när jag inte kan röra mig som jag vill. Jag behöver träna för att må bra. Så snälla låt mig snart bli frisk i mitt knä.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela