Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Lätt illamående😖

Publicerad 2015-11-05 17:40:50 i Allmänt,

Kroppen vill inte springa. Men eftersom hjärnan mår bra av det så blev kroppen uttvingad på en runda i grått novemberväder. Det gick ganska tungt, det gick inte fort. Och rundan kändes som en långrunda trots att den bara var drygt en mil. Och jag var lätt illamående hela tiden eftersom jag drack den powerdrink som Tomas hade blandat till oss. 
Så här efteråt är det ändå skönt att ha sprungit. Försökte åstadkomma 10 burpees med armhävning efter löpningen. Vill inte tänka på hur det såg ut. 😊

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela