Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Lite ont i ❤️

Publicerad 2015-10-21 21:50:24 i Allmänt,

Emelie åkte till Sthlm i morse. Det är tomt efter henne. I morgon fyller Ruben 11 år. Så fort tiden går. Och de är så långt borta.....  
Men det är väl barast gilla läget och leva sitt vardagsliv. Har varit på spinning. Med Linda. Blev så trött. Har sett den konstiga serien Ängelby på SVT play. 
Och nu är det sleeping time😴😴

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela