Livet efter fjortonde januari.

På min promenad med Lufsen efter jobbet hände en märklig sak. Precis innan vi skulle gå över till Klosterängs-höjden kom en man på cykel med två plastkassar och vintermössa på huvudet från klosterängs-höjden. Han vände när han såg mig, ställde cykel och det såg ut som om han knäppte upp sina byxor och ställde sig och kissade. Jag tyckte att det var märkligt att göra det så öppet.Sen tänkte jag hoppas att han går snart så att jag kan gå över vägen. Men han stod kvar så jag fortsatte istället på andra sidan vägen. Efter en stund såg jag att han cyklade parallellt med min väg. Vi kom fram ungefär samtidigt på varsin sida om Klosterängs-vägen. Han körde med cykeln lite fram och tillbaka. Jag hade planerat att gå den lilla gången i dungen tillbaka men ville inte visa mannen på cykel att jag gick in där. Till sist cyklade han iväg och jag tänkte att då kan jag gå i dungen. Det är trevligt för Lufsen att gå där. Plötsligt hör jag en cykel slängas ner mot marken och jag går fram till den öppna platsen och ser cykeln ligga där och de två plastkassarna och ser i samma ögonblick mannen gå mot mig och dungen. Samtidigt som han knäpper upp byxorna. Då springer jag och Lufsen. Det var så obehagligt.
Har tänkt på det hela kvällen. Pratade med Lotta på spinningen. Hon tyckte att jag skulle ringa polisen i Lund och berätta.