Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Tillbaka i TV soffan

Publicerad 2016-08-13 08:38:07 i Allmänt,

Mulen och trist morgon. Ingen frukost i uterummet.
Gårdagens fina morgon övergick sedan i mulet och lite blåsigt väder.
Emelie satt och jobbade en stor del av dagen. Jag gick och sprang en massa i går 18 km visade IPhones hälsoapp. Först promenad med Lufsen, sen sprang jag, sen gick Emelie och jag med Lufsen. Vi hade bestämt oss för att se "Livet efter dig" efter boken av Jojo Moyes. Så Emelie och jag gick ner till stan. Träffade Tomas på vägen ner. Tog några Pokestopp.
Erika hade ärende på stan så vi gick tillsammans i några affärer. Emelie shoppade loss lite. En hatt på Åhléns, 2 blusar på MQ.
Och filmen då, den var ganska bra. Den följde boken bra. Många grät på slutet.
När vi skulle ta 4:an hem så var det 18 min tills den skulle gå. Så vi knatade på till sjukhuset och där väntade vi 10 min innan den kom.
Sen mat här hemma som vi hade förberett innan så det gick rätt snabbt att tillaga den. Sen var vi TRÖTTA.

Från gårdagens pokemonrunda med Lufsen.
Så många vackra färger på sensommaren.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela