Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Grått väder nollgradigt

Publicerad 2016-01-09 08:34:51 i Allmänt,

Jag har nog ett ganska enformigt liv. Jag tänkte först skriva tråkigt. Men jag tycker inte att det är så tråkigt. De flesta dagar är jag nog lycklig. Jag blir deppig över att livet går så fort, jag blir helt förskräckt när jag tänker på att jag är 61 år. Det är jättegammalt!!!! men jag känner mig inte så gammal. Det är lördagsmorgon, jag har beredskap vi har ett hem fullt med saker från yngste sonens lägenhet. En hel del av de sakerna skall till Erikshjälpen eller Sysav idag. Och julen skall bort. Dags att säga hejdå till julen för den här gången. Så jag hoppas att vi hinner med det och att jag inte behöver jobba.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela