Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Klumpen i bröstet

Publicerad 2016-01-02 17:09:23 i Allmänt,

Den där hemska känslan, den hårda klumpen i bröstet. Den tunga känslan när man vet att det dröjer tills man träffas igen. Fast det är inte förrän på måndag de åker. I kväll skall vi träffas och ha trevligt och fira F som snart fyller tonåring. 
Har tränat på gymet idag. På min och Emelies marathonträning står 1:15 långpass. Fick bli en blandning av löpband ( gång) stairmaster, crosstrainer och roddmaskin. Jag vill så gärna kunna springa!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela