Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Arbetsveckan slut

Publicerad 2016-07-29 22:29:00 i Allmänt,

Fredag, men jag vägrar säga att det är veckans bästa dag. Jag tycker inte att man skall längta hela veckan till fredag. Livet består mestadels av vardagar. Bättre att försöka låta vardagen likna en helgdag. Actic på morgonen, en halvhjärtad insats. Gjorde gårdagens "månadens utmaning" som vi har på jobbet. Sprang när jag kom hem. Gick inte så fort men jag SPRANG i alla fall. Gjorde dagens utmaning, 155 situps, 62 benlyft och plankan i 2,5 minuter. Fick pausa förstås utom plankan som är lättast för mig. Sen det vanliga "pensionärsköret". Middagen i uterummet på baksidan och kaffet i uterummet på framsidan. Lite Pokemon-jakt har det blivit. Och kvällen är slut och det är snart dags att sova. Är detta livet? Fast så tokigt är det ändå inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela