Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Pissdag rent ut sagt...

Publicerad 2017-04-26 19:50:57 i Allmänt,

Ingen bra dag. Jag vill att den skall vara över. Att morgondagen skall vara här snart och med den en helt annan känsla.

Det har varit nästan som en vanlig dag. 
Jag gick till gymet i morse. Och efter jobbet sprang jag en runda men då med den här gnagande otillfredsställande känslan som inte vill försvinna. 
Jag har lagat mat till en fullständigt ointresserad man vad gäller att äta mat tillsammans. Jag brukar inte bry mig, för jag gillar att vi äter tillsammans. Men har nu bestämt mig för att nu är det slutlagat vad gäller vardagarna. Få se hur länge det håller. Vi sitter i uterummet. Vi har precis druckit kaffe. Livet borde vara underbart. Men det är det inte just nu. Bara för att jag låter helt meningslösa och onödiga tankar fara runt i huvudet. 
Jag vet att man skall ta vara på dagen. Att jag har det så mycket bättre än många människor. Men just nu hjälper inte det. 

Skriv inläggstext 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela