Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Första jobbedagen efter semestern.

Publicerad 2017-07-21 19:40:04 i Allmänt,

Gymet i morse✔️

En ganska hyfsad dag på jobbet✔️
När jag kom hem möttes jag av Tomas som fortfarande har semester. Han hade precis kommit hem. Och satt och åt! Därför att han inte ätit på hela dagen. Så synd om honom då! Men jag fattar inte att han inte en enda gång kan tänka att vi skall äta tillsammans då det är fredagskväll. Även om jag har beredskap. Och för en enda gångs skull hitta på vad vi skall äta. Jag blir så trött. Och ledsen. Det känns jobbigt att alltid vara den som skall hitta på både vad vi skall äta och vad vi skall göra. Vi är olika som människor och oftast bryr jag mig inte och det fungerar för det mesta bra. Men i kväll är jag jäkligt besviken. 
Fortsättning följer....

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela