Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Söndagsmorgon 23 juli

Publicerad 2017-07-23 09:14:25 i Allmänt,

Nu har mer än halva sommaren gott. Vi sitter i uterummet. Infravärmen är på. Lugnt ännu så länge på beredskapen. I går var vi inne och jobbade två gånger. 

Det är mulet, det blåser ganska mycket. Lite höstkänsla. Vi har slutit fred nu jag och mannen. Det känns bra. Jag vet att livet är för kort för att vara sur och nu för tiden är det sällan jag är sur. 
Har inga planer för dagen. När man har beredskap kan det ändra sig så snabbt man blir hemmavid. Man har inte så mycket tid på att ta sig in till sjukhuset. 

Har löst krysset😊

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela