Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Framme i Småland

Publicerad 2017-10-06 15:48:05 i Allmänt,

Vi klev upp kl 6. Kom iväg vid åttatiden.

En tur genom Sösdala. Det gör vi ofta. Tomas mormor och morfar bodde här på Skolgatan. Hässleholm därefter. Gick runt lite. Fikade på Bjärnors konditori.

Handlade ett par boots på en jättefin skoaffär. Vidare till Älmhult för att kolla på Ikeamuseet. Inte helt lätt att hitta. Men till sist kom vi fram. Nostalgiskt att se möblerna från ” förr”.

Sen stod Alvesta på tur. Hittade en bok på bokhandeln. ”Andras vänner” av Liane Moriarty. Sen åt vi lunch på mysiga St Claire.