Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Ännu en vanlig dag

Publicerad 2018-01-03 22:27:44 i Allmänt,

Livet består av vanliga dagar. Ibland händer det något ovanligt, något speciellt. Men för det mesta är det vardaglig lunk. Och kanske är det skönt att det är så. 
Gymet i morse, blev ordentligt trött. Kondition är färskvara. Tog mig i kragen och sprang efter jobbet idag. Hade tänkt springa en lite längre runda än vad det blev. Dessutom fick jag besöka toaletten på OK och efter det kändes rundan lite lättare i dubbel bemärkelse. Har börjat läsa en ny bok. En av mina julböcker. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela