Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Onsdagkväll

Publicerad 2018-01-31 19:47:57 i Allmänt,

Drömde i morse att någon puttade på min rygg och jag fattade inte varför. Det visade sig vara Tomas som försökte väcka mig. Jag brukar inte sova så hårt. Att ta mig till gymet var tufft, men man vaknar ju allt eftersom. Gick hem lite tidigare, sprang en kortare runda. Men det går så tungt, lite kan jag kanske skylla på backträningen i går men det är inte hela sanningen.
Lagat mat och har nu hamnat framför TV, tittar på nyheterna. Jag tänker att jag borde sluta se på nyheterna. Det är mest tråkiga nyheter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela