Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Måndagkväll

Publicerad 2018-03-12 19:58:36 i Allmänt,

Sitter i Soffan framför Rapport, oftast är nyheterna deprimerande. 
Fick det oranga kuvertet idag. Kollade min pension. Tänker att jag nog måste jobba tills jag är 67 år. Få se hur det blir....
I morse blev det styrketräning på Actic, 18 min ungefär. Men bättre än inget alls. 
Varit på MR hela dagen. Helt ok, lär mig väl något nytt varje gång. 
Höll mig inte helt till min träningsplan i kväll, det blev inte 10 km i kväll. Skrapade ihop 9km på tunga stela ben. Hur kan de kännas så? Det borde kännas lättare nu, tycker ändå att jag har ökat träningsmängden så pass mycket. 
Måndagskväll = Husdrömmar och Bonusfamiljen😊. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela