Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Nöjd och trött😴

Publicerad 2018-03-10 16:40:01 i Allmänt,

Klockan är bara halv fem så jag skall inte lägga mig. Jag tar nog en powernap på soffan. Sprang till Bjärred, gick väldigt sakta i början. Det var jättehalt på Sankt Hans backar. Inte förrän jag kom ner på cykelbanan till Bjärred gick det att springa. Eftersom det gick så sakta i början så kändes det roligt att springa och jag blev aldrig riktigt trött. Vi badade och bastade. Pizza på V.E.S.P.A efteråt. 
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela