Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Icakuriren och Uterumshäng

Publicerad 2018-10-07 15:38:35 i Allmänt,

(null)

(null)

(null)

(null)

Söndag som känns som lördag eftersom vi är lediga i morgon. Har hunnit med en massa idag. Har gjort äppelmust, tvättat, bäddat rent i sängen i Oscars gamla rum. Tagit in dynor. Jag har  sprungit, sprang ner till Sankt  hans backar , ett varv på Extremebanan, sen vidare till Klosterängshöjden. Det gick sakta, jag fick gå ett par gånger, men det kändes ändå bra. Rundan var lite drygt 8 km. Sen har jag plockat ner äpplen, klippt gräset. 
Det har varit en solig och fin dag. Jag trodde knappt att vi skulle kunna sitta i uterummet fler gånger i år, men...nu sitter vi här. Klockan är halv fyra. Icakuriren och korsordet väntar...pensionärsvarning? Låt det vara det då. Jag är så trött på tidningar som Amelia, Tara, Iform, ToppHälsa och liknande. Samma saker i alla tidningar. Känns som om man läst det tusen gånger: " Så här tappar du 10 kg på en månad" "För att få en fastare rumpa skall du göra så här...."  (null)
Vackra färger i rabatterna. 
(null)

  (null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela