Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Idag har vi jobbat🙃

Publicerad 2019-06-08 17:40:59 i Allmänt,

Det känns bra att ha jobbat lite. Innan jag jobbade  hann vi också med att rensa lite i det rum där vi plockade ut ur bokhyllan som Jeanette och Daniel skall ha. Men det finns mer kvar att göra där. Och alla böcker vi köpt under årens lopp. Vi åkte och lämnade på Erikshjälpen och vi slängde på Sysav. 
Har lagat lite mat, vegbullar och pasta. Ganska tråkig mat. Kaffe med skorpor efteråt. Lika torftigt det. Har inte lust att träna heller. Vet inte vad som hänt med den här kroppen. Den är ganska lat. 
Sitter i uterummet. Har läst ut Elena Ferrantes kassa bok. Skall börja med en ny: "Gåvan" av Cecilia Ahern. Vet inte varför jag köpte den, när jag läser på baksidan vad den handlar om känns det inte som en bok för mig. 
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela