Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Måndag, en helt vanlig måndag.

Publicerad 2019-06-24 19:35:51 i Allmänt,

Alltid lite speciellt med att börja jobba efter att ha haft semester. Nu var det ingen lång semester. Bara en vecka. 
Efter all oträning under den här semesterveckan gick jag till gymet i morse. På måndagar har jag i sommar valt roddmaskin. Det är bara 24/7 delen som man kan gå till mån/ons/fre. Då öppnar Actic kl åtta. 
Jag brukar bara ro lite halvslött och inte bli särskilt svettig eller få upp pulsen. Men i morse gjorde jag så att jag värmde upp i 5 minuter. Sen körde jag varannan minut lite snabbare. Jag blev svettig och fick lite högre puls, duschade på jobbet. 
Satt ute på lunchen, skönt att komma ut lite. 
Gick hem lite tidigare, handlade på Willys, det kändes som allt var slut härhemma. 
Sprang sen en runda, så varmt och skönt. 
Har lagat mat, druckit kaffe med en sandwich till, vi softar i uterummet. Vad kan man mer begära av livet?
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela