Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Nu är lönnen ett minne blott..

Publicerad 2019-06-23 22:34:16 i Allmänt,

Vi hade en stor vacker lönn i trädgården. Tog allt ljus från äppelträdet. I dag har Oscar med hjälp av Tomas sågat ner den. Det blev mycket ljusare i trädgården. 
Åt hämtmat sen tillsammans med Oscar och Johanna. 
Vi kom hem strax innan tolv idag. Tog mindre än sex timmar att köra från Stockholm. Så lite trafik. Vi hade ju tänkt en lugn dag men trädfällningen gjorde ju att det inte blev riktigt så. Nu ligger jag i sängen och lyssnar på fåglarna och är fortfarande helt förundrad över att jag fick en tidning från PRO 
( pensionärernas riksorganisation). 
Fattar inte att jag är så gammal och det känns som om alla tycker att jag borde gå i pension och om jag inte gör det så betyder det att jag inte har något liv ( enligt dem). 
(null)

(null)
Trodde att någon skämtade med mig när den här tidningen kom med posten. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela