Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Första riktiga dagen som pensionär

Publicerad 2020-04-21 07:40:00 i Allmänt,

Eller halvtidspensionär då. Första veckan hade jag Jeanette och barnen här vilket kändes mer som om vi umgicks som om det vore semester. 
Gick upp tidigt, de ska ju byta fönstren, de kom förresten nu redan , så jag ska snart åka iväg. Så kanske ändå ingen riktig pensionärsfrid ännu. Ska åka och handla på Coop snart. Inte mycket som är öppet så här tidigt. 
Tänker att jag ska ta en cykeltur sen. 
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela