Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Ont i knät

Publicerad 2020-04-28 22:05:10 i Allmänt,

Riktigt längesedan jag var skadad och inte kunde springa. Det beror kanske på att jag inte har sprungit så mycket förstås. 
Vi åkte ut till Skrylle, både Tomas och jag slutade tidigare, så vi var där strax efter fyra. Jag hade bestämt mig för att springa fartlek mellan lyktstolparna. Det gick bra till 3 km sen högg det till i mitt vänstra knä och jag fick gå i mål. Det gick inte att springa. Gjorde ont även när jag gick. 
Medan jag handlade på Willys gick Tomas till O &J och passade Belle. Jag åkte också dit och fick passa den lilla sötnosen. 
Lagade mat när jag kom hem, sen har jag suttit i soffan och haft ont i mitt knä. Hoppas verkligen att det snart går över. 
Håller på att kolla vandringsalternativ!! Svårt att hitta en som passar mig och Anki. 
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela