Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Trött i fötterna 🦶 🦶

Publicerad 2020-04-08 19:15:02 i Allmänt,

Träffade Anki på Sankt Hans backar kl 10. Vi hade våra stora ryggsäckar, jag hade lagt en  3 kg:s vikt i min ryggsäck för att det mer skulle likna den tyngd jag kommer att ha sen med rätt packning. 
Vi gick en runda på 12 km, solen sken men vinden kändes ibland lite kall. 
När jag kom hem var Jeanette sugen på att gå ner till stan så jag följde med henne. Vi gick en runda i Botan först. 
Lagade mat när jag kom hem. Vi har en massa mat som vi måste äta upp trots att vi inte har hamstrat. 
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela