Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Onsdag 12 augusti

Publicerad 2020-08-12 21:03:44 i Allmänt,

I morse när jag satt i soffan fick jag plötsligt ont i bröstet när jag tänkte på att Emelie skulle åka till Göteborg och sedan vidare till Stockholm. Så jag promenerade ner till stationen och kunde säga hej till henne.

Gick sedan en promenad genom Stadsparken och Botaniska trädgården. Lyckade också lokalisera de två små husen man " byggt" i Lund.

Cyklade sedan upp till Oscar och Johanna och fick passa Belle en stund, vi gick en lång promenad.

Handlade sedan på ICA Fäladstorget, slumrade sen en stund i värmen på balkongen.

När Tomas kom hem hade jag packat de saker vi skulle ha med på dagens picknick. Men först löpning på Järavallen. Vi sprang den gula rundan som är drygt 4 km. Idag kändes det ändå ganska bra.

Bad i Barsebäckshamn, picknick på piren.

Idag blev det drygt 26000 steg.