Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Trött 😴🥱

Publicerad 2020-02-12 20:11:06 i Allmänt,

Inte gymmet i morse, däremot en träningsväska med till jobbet för att kunna gå till gymmet efter jobbet. Och det gjorde jag, först stairmaster i 20 min, därefter armhävningar, utfall och squats. 
Spinning med Linda 30 min. Hemma klockan sju. Var jättehungrig när jag kom hem och har satt i mig chokladmjölk och mackor, kaffe och choklad, jordnötter, skulle kunna äta hur mycket som helst känns det som. 
Lite kvar av den här kvällen, det är väl det som kommer att kännas bra när jag jobbar halvtid. Att få mer tid hemma, sitta uppe längre för jag kan sova längre på morgonen. 
Torsdag och fredag ska det vara ganska fint väder men i helgen ska det bli ruskväder. 
(null)



Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela