Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Ännu en dag som försvann snabbt...

Publicerad 2020-05-27 22:31:56 i Allmänt,

Tanken var att sluta tidigare och hinna träna innan vi skulle passa Belle. Verkligheten blev att jag jobbade över. Så det blev ingen träning. Däremot fick vi träffa den söta Belle som på slutet blev helt otröstlig. Men sken upp när hennes mor och far  kom hem. 
Frysta vegetariska pizzor när vi kom hem. Fazers Lakritsglass till efterrätt. Sen ljudbok och Aktuellt, och vi får veta att Corona fortsätter att fördärva det för världen. 
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela