Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Lördag 2 maj

Publicerad 2020-05-02 08:12:53 i Allmänt,

Lite stel i benen idag. Knät känns verkligen inte bra. Det var ju helt idiotiskt att gå så långt igår. Hade nog ont 24 av de 25 kilometer vi gick. Men det hände något konstigt efter 15 km, det gjorde inte lika ont, smärtan ändrade karaktär. Tur det, annars  hade det nog inte gått. Men nu är det historia. Det var väldigt vacker natur större delen av den här rundan. 
Har beredskap och ska in och jobba vid halvtiotiden. Vi får se hur det kommer att kännas. 
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela