Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Har i alla fall tränat....

Publicerad 2020-10-13 22:02:31 i Allmänt,

Bestämde mig för att åka ut tidigare till Skrylle och springa. Slutade fyra och kände att varför sitta hemma och vänta tills klockan är halv sex  och  sen springa i mörkret.  Jag springer ju ändå själv. 
Det var en jättefin kväll. Det gick mycket lusigt. På vägen hem bestämde jag mig för att om Tomas inte kommit hem så skulle jag köra mitt styrketräningspass.  Han var inte hemma, och jag vet inte om jag blev glad över att jag nu blev tvungen att träna. 
Han kom hem innan jag var klar md passet. 
Men jag körde det färdigt. Ganska stolt över att jag ändå tränade. Men nu är jag helt slut. 
Jag ska gå och lägga mig.......
(null)

(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela