Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Ska sova snart💤💤💤

Publicerad 2020-10-25 21:06:58 i Allmänt,

Klockan är snart 21, nya tiden, vintertid, fast hos mig känns det att  den är 22. 
Det har varit en bra dag. Men lite synd om Tomas som ligger i sin säng och har ont i sitt knä. Vi skulle ju cykla. Jag tyckte att det blåste för mycket.... så det blev vandring i drygt 14 km. En fin vandring, lite svårt att följa Karin Hoffmans beskrivning, en gång gick vi fel och det blev väl nästan 1 km totalt som vi fick gå extra. 
Har beställt resa till Stockholm för att träffa Gerd i slutet av November. Hotell har vi också bokat. Det ska bli skoj. 
Lagade spaghetti carbonara med vegetariska ingredienser istället för animaliska. Det blev helt ok. 
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela