Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

28 december

Publicerad 2021-12-28 06:39:00 i Allmänt,

Nu har jag 4 dagar kvar att jobba. Det känns konstigt men eftersom jag känner mig lite uträknad redan så är det väl rätt. Det är en konstig känsla att efter 40 år är man en "föredetting". 
Har av en slump kommit in på ett program nu på morgonen " Lars Monsen en man på 
villovägar" det roliga var att Anki och Magnus precis hade pratat om serien. 
Nej ska snart göra mig klar för den här dagen. Har packat träningsväskan för att ikväll träna när jag går hem från Oscar och Johanna. Tanken är att jag ska träna. Sen får vi se om hjärnan får kroppen till detta. Jag själv vet inte svaret i nuläget. 
Fortsättning följer…..
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela