Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

30/12 2021

Publicerad 2021-12-30 06:40:35 i Allmänt,

Näst sista riktiga arbetsdagen. Kändes som jag skulle kunna sova flera timmar till när klockan ringde. Ville inte gå ur duschen, slösade vatten och tänkte på att i en del fattiga länder har man inte ens dricksvatten. 
Känner mig piggare efter kaffe och macka. Har pratat med Emelie❤️ som befinner sig så långt borta. 
Ska förbereda mig för den här dagen. Blir nog ingen träning, skäms över mig för att jag är så lat. Har beredskap idag.
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela