Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Fredag 10 december

Publicerad 2021-12-10 19:49:51 i Allmänt,

Gick upp vid sju. Åkte och tränade på gymmet innan jag åkte till Mätaregränden för att passa Belle medan Johannn var på BVC med Lykke. 
En mycket piggare Belle men ändå mycket hostig. Handlade på ICAFÄLADSTORGET på vägen hem. Då hade det börjat snöa riktigt fint. Använde resten av dagen till att förbereda och laga mat. Började också titta igenom bilderna på datorn för att fixa Erikas kalender. Man hinner ta en massa bilder på ett år. 
Tomas hjälpte Oscar med att trava in veden de köpt. 
Just nu ser vi på en Netflixfilm. " The unforgivable". Den är verkligen så där. Långtråkig, dyster och har inte fått så bra recensioner. 
Känns som slöseri med tid. 
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela