Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Onsdag morgon 20 januari

Publicerad 2021-01-20 07:46:56 i Allmänt,

Vaknade halv sju. Då hade jag lyckats somna om, väcks alltid halv sex när Tomas går upp. 
Men på ett sätt bra att jag inte vänder för mycket på dygnet de veckor jag är ledig. 
Ibland känner jag en meningslöshet över livet. Det är inte långa stunder. Jag vet ju att det är upp till mig att skapa min mening. 
Tänker ibland på att jag kanske borde sluta jobba. Men...i den här Coronatiden tror jag inte det vore rätt heller. "Det är inte lätt att bli gammal" har jag alltid fnyst åt. För det måste i de flesta vara bättre att bli gammal än inte...
Det som skrämmer mig lite att om jag slutar jobba, vad gör jag av all tid? Och att leva på MYCKET mindre pengar. 
Och om man inte vill ta på sina besparingar då är det slut med dyra presenter och köpa halvfabrikat. 
Nej nu ska jag sluta deppa. En ny dag ligger framför mig. 
1. Springa?
2. Promenera med K och C på Järavallen 
3. Kanske träffa Belle, men troligtvis inte idag. 
4. Chilla
5. Fixa härhemma. 
6. Lyssna 🎧 på min ljudbok 
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela