Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Lördag 12 mars

Publicerad 2022-03-12 23:55:54 i Allmänt,

(null)

Redan på morgonen mådde jag dåligt. Tankarna på Tomas snurrade hela tiden runt i mitt huvud. Hur ofattbart, sorgligt allt är. Hade bokat ett pass, visste inte om jag skulle klara av att gå på det. Men det gick bra men jag grät hela vägen tillbaka till Oscar. 
Stannade hos Oscar och Johanna till sen eftermiddag, åkte ut till Clas Ohlsson och handlade fotoramar. Köpte en fejkblomma på Jysk som jag ska ha hängande i en ampel. Försökte ha riktiga blommor men glömde att vattna dem. 
Erika och Lennart har varit här i kväll. Vi har tittat på bilder på Tomas. 
Ska snart lägga mig. Klockan är mycket. Ser lite på Virginia river. 
Ska träffa Dervla och Karolina i morgon. 
Och hoppas att morgondagen blir lättare….

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela