Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Lite utmattad.

Publicerad 2023-08-11 13:43:39 i Runningforward.blogg.se,

Ligger i soffan. Har ätit, ugnsstekt lax med potatis. Var sugen på kall öl efter min vandring på Sankt Hans backar. Fick nöja mig med en alkoholfri, helt ok det med. Hade sällskap av Anki och Magnus i 4 varv. Efter de fyra varven fikade vi. De skulle ha gäster och ville hem och förbereda. Jag fortsatte i 4 varv till. Lite jobbigt med så många frisbeespelare på banan. 
Känner i benen att jag har gått 8 varv. Men tänker att det är bra träning inför Kebnekajse. 
Det blev 2 mil men inte så många höjdmeter. Tanken på Kebnekajses 1800 höjdmeter är hisnande. 
Vet inte vad jag ska göra resten av kvällen. Det är fredag, jag är ensam, jag har ingen att vara med. Så trist, mitt liv är trist. Det blir väl TV:n. Försöka hitta en film. Kanske inte så dumt det heller. Finns inget på bio heller. 

(null)

(null)

(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela