Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Onsdagskväll

Publicerad 2023-08-09 20:01:16 i Runningforward.blogg.se,

Känner mig beklämd, ledsen, sorgsen, ensam. Det har ändå varit en ok dag. Tränade på gymmet. Gick dit för att gå så mycket som möjligt så  för Kebnekajse. Körde trappmaskin 45 min och lite styrka   
Handlade på Lidl på vägen hem. Julia hälsade på mellan sina jobb. Cyklade till Oscar och Johanna sen. Följde med och hämtade töserna. Här hemma sen har jag mest sett på TV. 
Jag känner mig bedrövad över mitt liv. Trots min stora och fina familj känner jag mig ensam. Ibland känner jag mig värdelös. En del av min livsglädje är försvunnen. Det känns nog lite mer nu eftersom Emelie med familj åker hem till Singapore idag. På fredag åker Jeanette till Jerusalem. Vet att jag måste lära mig att leva ensam. Hitta meningsfulla saker att göra. 
Som sagt idag är det nog dystrare än vanligt. Morgondagen blir nog bättre. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela