Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Måndag 19 juni

Publicerad 2023-06-19 10:55:20 i Runningforward.blogg.se,

Dagarna går, mer än halva juni gången. Det är intensiva dagar nu. Arthur har varit sjuk, haft feber och nu är han snorig. Så det har blivit dåligt med sömn ett par nätter nu. I helgen var det 16-årskalas för Julia på lördagen och igår firade vi Felix och Ruben i Malmö. 
Jag och Emelie passade på att åka till Skrylle igår på förmiddagen, Emelie sprang femman, jag gick med Arthur. 
Arthur vaknade tidigt, somnade sedan om och har sovit länge nu. Jag har hunnit springa en runda och Emelie har fått arbeta lite. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela