Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Söndag eftermiddag 4 juni

Publicerad 2023-06-04 17:43:16 i Runningforward.blogg.se,

Belle har sovit över i natt. Det gick bra men på morgonen började hon sakna sin mamma och pappa. Så jag körde hem henne. Stannade hos dem fram till middagstid och de skulle köra till Center Syd och handla. 
Efter det  kände jag en så stor tomhet och ensamhet. Kände mig överflödig, längtade efter Tomas. Bestämde mig för att cykla en tur med racern, pumpade däcken och cyklade en 2-milarunda. Första gången i år. Borde förstås cykla längre. Sen har jag bara suttit på balkongen. Tror att jag ska gå ner till graven. Så annorlunda mitt liv har blivit. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela