Vill inte gå upp…
Det är söndag, jag känner mig förkyld, jag känner mig sorgsen, tårarna rinner. Jag vill dra täcket över huvudet och sova. Men jag kan inte sova. Har läst i SPES-gruppen på Facebook. Vet inte om det tröstar. Känner ingen lust att gå på mötena längre,
kanske hade jag gått om de hade varit i Lund.
Klockan har hunnit bli sju. Jag ska ta mig upp ur sängen och ta mig an den här dagen.