Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

På väg hem till hotellet

Publicerad 2023-05-05 17:45:49 i Runningforward.blogg.se,

Ska inte kommentera känslan för den här dagen tror jag.

Vi började med en trevlig kanaltur, och då sken solen. Det gjorde den inte sen. Jag besökte Madame Tussaud tillsammans med Leif och Helena. Man förvånas över hur välgjorda personerna är.

Sen tog vi oss till Järnvägsstationen där Erika och Lennart satt och väntade.

Fikade på Starbucks, vid det här laget hade det börjat regna kraftigt och det åskade. Vi tog oss tillbaka mot bussen blev blöta om fötterna. Fikade på ett mysigt ställe medan vi väntade på bussen.

Och nu är vi på väg hem.