Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Måndag

Publicerad 2024-08-12 18:46:23 i Runningforward.blogg.se,

När jag vaknade i morse kände jag mig så ledsen och tyngd av sorg. Saknaden av Tomas kändes så fruktansvärd. Vaknar varje morgon och tänker på honom men idag var det värre än vanligt. 
Blev hämtad av Anki och Magnus kl halv nio. Vi vandrade en av Karin Hoffmans rundvandringar med start Drakamöllan. En fantastiskt fin vandring. Den innehöll allt. Vackra Blåherremölla, kallt bad på Rigeleje strand, ett hav av ljung längs Blåvingeleden. 
18 km fantastisk natur, Skåne är fint. 
Har ätit sedan jag kom hem. Sitter på balkongen nu, solen går snart ner för mig, skyms av huset nedanför mig. 
En fin dag trots allt, är så glad att jag har mina vandringskompisar. 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela