Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Onsdagskväll

Publicerad 2024-08-14 20:42:06 i Runningforward.blogg.se,

Som tur är så brukar mitt mående bli allt bättre allteftersom dagen går. Kvällarna känns oftast ganska bra. 
Så även ikväll. Men jag tyckte att det tog lång tid innan jag började känna mig bättre idag. Åkte till Skrylle, joggade femman, åkte till Billebjer och badade, satt i solen och lyssnade på min ljudbok som är riktigt dyster. Den är kanske en av anledningarna till att jag känner mig så nedstämd nu. " Det stora sveket" av Walter Kamaru. Det handlar om en familj som mister båda sina döttrar i självmord. De upplever att samhället svek, psykiatrin fungerade inte. Det mesta gick fel. 
Gick upp till Mätaregränden sen. Oscar och jag  gick med barnen ner till bassängen i Borgarparken. Jag och barnen var på lekplatsen medan Oscar tränade. 
Blev bjuden på god sallad innan jag gick hem. Hann inte gå ner med min trasiga cykel till Ågrens. Hoppas hinna det i morgon. 
Har slötittat på tv:n. Ätit glass och nötter. Druckit kaffe. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela