Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Söndagsmorgon

Publicerad 2024-08-04 08:54:18 i Runningforward.blogg.se,

Det finns inte en morgon som jag vaknar utan att känna vemod och sorg och en stor saknad. Jag påminns om vad jag har förlorat. Det går olika fort över. Eller går över vet jag inte men då jag kommer tillbaks till min vardag i någotsånär bra skick. De flesta skulle nog säga att jag lever ett bra liv. Jag försöker fylla dagens timmar med något meningsfullt. 
Nu ska jag göra mig klar för den här dagen. Vandring står på schemat. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela